Hopp

Innan jag gjorde inseminationen den här gången hade jag ställt in mig på att chansen att det lyckas är väldigt liten, 17-19% har kliniken upplyst mig om tidigare. Med mina två misslyckade IVFer i bagaget kändes det som om chansen att det ska lyckas är ännu mindre, särskilt som mina ägg inte befruktades under den första och under den andra befruktades mitt enda ägg med ICSI. Det är med andra ord inte bara att ägget som lossnar den här månaden ska vara ok och att få till rätt tajming med ägglossning och insemination utan jag vet inte ens om mina ägg kan bli befruktade utan hjälp. Att hoppas på att det skulle lyckas kändes därför dumt, att jag gjorde inseminationen var mer för att det ändå finns en liten chans och jag vill inte se tillbaka på den här tiden senare med ”tänk om”-tankar. Men nu sitter jag ändå här med ett spirande hopp, tänk om det lyckades ändå, tajmingen blev ju så bra, tänk om det kommer en bebis i slutet av augusti… Jag som inte hade tänkt utsätta mig för den berg-och-dalbanan fram till testdag utan hade bestämt mig för att jag inte skulle tro på det och istället se framåt mot IVF 3 i januari. Sabla hopp som antagligen kommer göra mig besviken. Samtidigt är det lite häftigt efter alla motgångar att hoppet ändå börjar spira så lätt. Det där ordspråket att hoppet är det sista som lämnar människan börjar få en ny innebörd.

Annonser

2 thoughts on “Hopp

  1. Konstigare saker har definitivt hänt. 17-19% är ju inte så tokigt, nästan en chans på fem, och någon ska ju tillhöra den där lyckliga femtedelen! Här har du en till som hoppas med dig!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s