Var är tron och peppen?

Fick mens för några dagar sedan och på CD21 (eller några dagar innan) är planen att jag ska börja ta Orgalutran-sprutor för att avbryta min cykel tidigt och sedan börja stimulera med 450 IE Gonal-f dagen efter att jag börjar blöda. Med andra ord är det mindre än tre veckor kvar innan jag ska påbörja IVF 3. Vid det här laget tycker jag att jag borde vara peppad och tycka det är kul att komma igång igen men jag känner mig väldigt opeppad och har inte alls lust. Det beror inte alls på att jag längtar mindre efter barn eller att jag vill testa inseminering igen, jag vet inte riktigt varför jag känner så men jag tror inte att det kommer funka den här gången heller utan att det återigen blir 35-40000 kr i sjön för att inte tala om all fysisk smärta och mentala prövningar. Jag känner mig inte stark just nu och det har nog en del att göra med mitt fluktuerande TSH-värde. Jag börjar känna mig piggare men samtidigt har mina dippar i ämnesomsättningen under hösten gjort att lite för många av de där kilona jag gick ner i somras kommit tillbaka. Inte nog med att jag blir fruktansvärt trött och har noll initiativförmåga under dipparna, jag drabbas dessutom av depression och ett sötsug som inte går att stå emot (antagligen för att kroppen vill ha de snabba kickarna av sockret när energin är så låg) så kilona kommer snabbt. Så fort som TSH-värdet börjar bli normalt igen börjar jag äta bättre och träningslusten kommer och nu längtar jag efter att börja ”renovera” kroppen istället för att utsätta den för ännu en IVF. Är det ens möjligt för mig att bli gravid med min nuvarande vikt? Det är ju svårare för överviktiga att lyckas med IVF, både att få ut ägg och att ägget fäster blir svårare. Och hur skulle jag och barnet må under en graviditet om det skulle lyckas? Riskerna vid övervikt är många för oss båda… Är det helt enkelt smartare att pausa försökandet i tre-fyra månader och satsa på att leva sunt och gå ner i vikt? Har jag större chans att både lyckas bli gravid och föda ett friskt barn då? Fast tänk om mina ägg ändå håller på att ta slut… Och om jag väntar till i april med nästa försök kommer jag inte att få bli mamma under 2015 heller, det blir alltså ett helt j***a år till utan barn. Om jag pausar lite kanske jag dock snart orkar jobba lite mer och kan komma upp till 75% eller kanske till och med 100% på jobbet och få tillbaka min lön igen, det vore ju bra för ekonomin och mitt fortsatta försökande, och då kan jag också börja söka ett nytt jobb och slippa min eländiga chef. Fast nu är ju allt förberett för ett försök i januari, ska till min svenska läkare imorgon för att få medicinerna utskrivna. Väntar jag tappar jag ju också rabatten ca 6000 kr på behandlingen som man får på CFC om man börjar nästa IVF inom två månader från den förra. Fast jag kanske tappar rabatten ändå, jag ligger på gränsen till de där två månaderna för att jag fick hoppa över två cykler pga jul och nyår men jag är osäker på hur de räknar och på vilken sida jag hamnar. Det är mycket som snurrar i skallen nu… Första steget kanske får bli att ta reda på hur det ligger till med rabatten och så får jag fundera vidare under julen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s