Lite mer om utmattningssyndrom

Jag fick flera kommentarer som berörde på mitt förra inlägg och det här är ett viktigt ämne för mig så jag fortsätter lite till. På några av de bloggar jag följer kan jag ibland också se varningstecken på att personen kanske balanserar på kanten vilket inte är ett dugg konstigt för IVF-karusellen är enormt utmattande, och kanske kan jag genom att berätta om mina erfarenheter hjälpa någon att ta ett steg tillbaka från den där kanten.

Jag vill också säga att min chef inte är en ond människa men han förstår inte alls vad det handlar om och han verkar tyvärr inte ha något intresse av att vilja förstå heller. Det har frustrerat mig oerhört och jag har försökt ta upp det flera gånger med honom för jag var inte den första i hans grupp att trilla dit och om inget förändras kommer jag inte bli den sista heller. Jag har försökt förklara vad som orsakade min krasch som jag förstått, efter att jag läst på lite, var en helt naturlig fysisk reaktion på det min kropp var utsatt för och helt ”by the book”. Tyvärr har jag flera gånger av honom fått svaret att det är så individuellt vad folk blir stressade av så bara för att det gick så för mig behöver det inte betyda att någon annan drabbas på samma sätt, mao det behövs inga förändringar. Min chef har en föreställning om att man alltid ska ge minst 100% på jobbet hela tiden medan jag försökt förklara att man måste ha vågor i arbetsbelastningen så att man ibland kan ta det lite lugnare och återhämta sig men det verkar han inte heller riktigt förstå. Hade han varit en 60-årig gubbe hade det nog varit lite lättare att acceptera hans oförstånd men han är inte mer än 36 år och jag skulle inte bli förvånad om han själv trillar dit så småningom för varningstecknen finns där.

Utmattningssyndromet lärde mig otroligt mycket om mig själv och jag omvärderade vad som är viktigt i livet. Jag hade föredragit att lära mig det på något annat sätt men jag är glad att jag kom till insikt nu och inte om 10-20 år, för jag tror att jag kommer ta vara på livet mycket bättre. Jag har också lärt mig att stanna upp och lyssna till mig själv och min kropp och jag har hittat nya sätt att ladda batterierna.

1177 sammanfattar symtomen på utmattningssyndrom så här: ”Symtomen kan vara både kroppsliga och psykiska. Oftast har man haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan man blir sjuk. Ett vanligt symtom är att man upplever en stor trötthet som, hur mycket man än försöker, inte går att vila bort. Andra symtom är minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning.” På jobbet betedde jag mig ungefär som en ekorre på amfetamin, hormonsystemet drog igång på full sula direkt när jag började jobba och jag sprang runt i rasande fart hela dagarna och hann inte ens gå på toaletten, det kunde gå flera timmar efter att jag känt att jag var kissnödig innan jag tog mig de där minuterna som ett toalettbesök tar. När jag lämnade jobbet rasade jag ihop och blev som en zombie. Jag minns en gång när jag stressat till Friskis och satt där på min spinningscykel och väntade på att passet skulle starta och det bara svartnade framför ögonen och jag trodde att jag skulle svimma av trötthet men självklart körde jag hela passet på max ansträngning ändå (gah, så dumt!). Hemma drabbades jag av den där tröttheten som inte går att vila bort så enkla saker som att gå ut med soppåsen blev oöverstigliga. Mentalt var jag deprimerad och det kom många tårar. Sömnen funkade riktigt dåligt, jag kunde inte somna på kvällarna och ofta blev det inte mer än 3-4h innan det var dags att jobba igen. Jag hade sovit lite under lång tid men när jag började sova ännu mindre gick det utför snabbt och det var nog till slut den avgörande faktorn. Något av det som stressade mig mest var situationer som jag kände mig ansvarig för men inte kunde påverka. Det känner jag igen nu i IVF-processen men jag försöker hantera det så gott det går med de verktyg jag lärde mig.

För att vända det hela när man är på väg mot kanten är det viktigt att se till att sova ordentligt, ta bort alla krav och ta sig mycket tid till återhämtning. Vad som ger en energi är individuellt men jag märkte att det var bra att göra saker med händerna som att virka eller baka. Promenader är bra, även annan träning kan vara bra men man ska vara försiktig så att det inte blir för hårt så att det sliter på kroppen istället när man redan är nedsatt för man har inte samma fysiska ork som man brukar. Trädgårdsterapi har jag hört talas om tidigare och det funkade för mig att gå och påta i rabatterna. Under mina dippar under resan tillbaka har jag lärt mig att det viktigaste för mig när jag känner att det håller på att gå åt pipan är att ta bort alla krav som går. Det blir knappt ”good enough” på jobbet, träningen ryker och hushållsarbetet ställs in. Visst, det är inte så trevligt med enorma dammråttor i hörnen men ingen dör av att det inte blir dammsuget. Istället ägnar jag mig åt återhämtning både i formen ligga i soffan och se en film men även mer aktiva saker som ger energi som att baka en kaka eller gå en promenad. Efter en tag brukar jag märka att det hjälper och kan då successivt återgå till mina vanliga rutiner. Meditation har jag tidigare tyckt varit konstigt och flummigt och inget för mig men det har jag också omvärderat. Efter att ha läst om flera vetenskapliga medicinska studier där man uppmätt tydliga positiva effekter av 10-20 minuters meditation per dag under endast tre veckor så testade jag och det fungerade för mig med. När man är mycket nedstämd och orolig stärks den ena frontalloben och när man är harmonisk och lycklig stärks den andra och det är skillnaden mellan frontalloberna man mätt i studierna. Det är för övrigt den starkaste loben som oftast sätter ens sinnesstämning så det lönar sig att träna den positiva. Det finns ett antal appar till smartphones om man vill pröva, det är mestadels andningsövningar och kroppsskanningar.

Om man tror att man ligger i riskzonen för att drabbas av utmattningssyndrom finns det mycket information på nätet och ett antal självskattningstester. När jag började misstänka att det inte stod rätt till så fick jag tips av en kollega som själv gått in i väggen om ett test och jag fick högre poäng än hon fick vid sin sjukskrivning, det var nog då polletten trillade ner. Testet vi gjorde hittar ni här http://www.arbetarskydd.se/tidningen/article3583917.ece. Det kan också vara bra att kontakta sin vårdcentral och prata med en läkare. Tyvärr är de inte alltid så kunniga om detta som de borde när det är så vanligt men förhoppningsvis kan man få den hjälp man behöver. Vägen tillbaka är lång men om man agerar i tid behöver man inte drabbas. Ta hand om er där ute!

Annonser

2 thoughts on “Lite mer om utmattningssyndrom

  1. Verkligen bra initiativ!
    Jag fick mycket information och hjälp av Kristina Glise genom stressforskningsinstitutet i Göteborg http://www.vgregion.se/stressmedicin och genom http://www.stressmottagningen.nu i Stockholm.
    Glise menar att ju tidigare en får hjälp desto fortare kan en gå vidare. Dessutom sa hon att arbetslivet är hårt idag och ger lite marginaler när det krävs extra energi och styrka i andra delar av livet. Därför är det inte så konstigt att infertilitet och efterföljande ivf-behandlingar i kombination med hög arbetsbelastning skapar utmattning!
    Kram på er alla kämpare!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s