I startgropen

Det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen och det beror på att jag haft fullt upp. När det väl fanns ett embryo så har allt gått väldigt fort och det har varit mycket att fixa med. Jag ville gärna komma iväg innan jul och frågade om det var ok om jag tog en flight 7/12 och sedan stannade över helgen och det gick fint. Det innebar att från att donatorförslagen dök upp till planerad resa var det bara fem veckor!

Jag fick vänta några dagar på min behandlingsplan och när den kom blev det bråttom att boka och fixa. Hotellet gick enkelt, flighter var lite besvärligare för jag hade tänkt att jag skulle flyga så att jag kom dit på kvällen och bara åkte till hotellet för att sova men jag fick ett läkarbesök inbokat kl 18 så tyvärr blev det dyra flighter för att komma ner i tid.

Sedan fick jag ringa och boka tid hos min svenska läkare och hade turen att det fanns tre tider precis när jag behövde dem. Den första tiden behövde jag direkt för att få ett recept för jag skulle ta en Procrene-spruta för att nedregleras redan sex dagar efter att jag fick behandlingsplanen. Jag som trodde att sprutor var ett avslutat kapitel men där hade jag fel. Förutom nedregleringssprutan så ska jag även ta en spruta med blodförtunnande varje dag. Sedan är det östrogentabletter och östrogenplåster för att bygga upp slemhinnan och Crinone för att hålla den på plats. För att trycka ner immunförsvaret ska jag ta Prednisolon (kortison). Jag ska också ta rejält med folsyra, vitamin E och magnesium. Efter återföringen ska jag även äta en tablett Buscopan varje dag och det är jag osäker på vad det gör men jag tror att det ska mildra sammandragningar. Får erkänna att det blev en betydligt längre lista över mediciner och vitaminer än vad jag väntat mig för en äggdonation.

Så var det även det som jag var lite nervös över vilket var att ansöka om visum. Det finns ingen anledning till att jag skulle nekas ett visum om jag inte gjorde något fel i ansökan förstås men eftersom tiden var knapp och det är så viktigt att jag faktiskt kommer iväg på rätt datum så blev jag nervös. När jag sedan kom till visumcentralen och insåg att jag räknat fel på hur många månader efter resan mitt pass är giltigt steg stressnivån (hur jag nu kunde göra det, men jag gör ibland sådana här klantgrejer när det är för mycket på en gång). Passet måste vara giltigt minst sex månader efter hemresan och mitt var bara giltigt 5,5 månader så det var bara att lämna visumcentralen och åka till passcentralen istället. På väg dit började jag räkna, om passet tog en vecka och visumet kunde ta upp till två veckor så blev det inte många dagar till godo innan avresa… Jag hade dock tur och passet gick lite fortare och sedan tog inte visumet mer än en vecka. Igår fick jag hämta mitt pass och jag blev så nöjd och lättad över att det satt ett visum där även om det bara gäller exakt de fem dagar som jag planerar att vara i St Peterburg. Nu känner jag att jag har kontroll över situationen igen och vågar börja planera vad jag ska göra med min lediga tid när jag är där.

Idag var jag på det första av två VUL här hemma. Syftet med dagens koll var att kolla att min slemhinna var tunn och att det inte fanns några cystor och det såg bra ut. Jag mailade resultatet till den ryska kliniken innan jag började skriva inlägget och de har redan svarat att de är nöjda och att jag ska fortsätta enligt plan. Imorgon säger planen att jag ska börja med östrogentabletter, östrogenplåster, blodförtunnande spruta och vitamin E så det blir att lägga till 10 minuter till morgontoaletten för spruta och plåster, första gången är det skönt att ha lite extra tid.

Om en vecka är det dags för VUL 2 och då ska vi mäta tjockleken på slemhinnan för att se så den växer till som den ska. Om två veckor sitter jag på ett hotellrum i St Peterburg och har hunnit träffa läkaren för första gången och två dagar senare ska jag enligt planen vara ruvare.

Plötsligt händer det

Det finns ett embryo till mig! Igår kom mailet med donatorförslagen och jag har accepterat. Jag fick en utökad profil på båda donatorerna och äggdonatorn verkar väldigt sympatisk och spermadonatorn är öppen vilket var ett av mina viktigaste kriterier. Nu väntar jag på behandlingsplanen för att kunna dra igång förberedelserna på allvar men det kan bli återföring om fem veckor.