Stora och små milstolpar

Ja, då sitter jag på tåget igen fast den här gången är jag inte på väg till en behandling utan på väg till julfirande med en liten hemlighet i magen. Rådet från min klinik är att undvika stress och försöka dela livet på fyra för att hitta en lagom nivå. Att följa det när det är jättemycket på jobbet inför ledigheten plus julförberedelser har inte varit enkelt. Det har ju också varit lite att ordna med som har med graviditeten att göra, prover som skulle tas och besök som skulle bokas. På kvällarna har jag varit helt slutkörd.

I måndags var jag och lämnade blodprov för att mäta halten hcg. Jag använde mig av werlabs och tidigare har jag alltid fått provsvaren efter några timmar. Måndagen gick dock och inget svar kom och jag fick fortsätta att sitta som på nålar. Tisdag förmiddag mailade jag dem för att fråga hur lång tid det skulle dröja och fick svaret att värdet hade kommit in men eftersom det låg utanför gränsvärdet så väntade de på att en läkare skulle kommentera innan de skickade ut resultatet. Snacka om att jag blev nervös av det svaret… Hon kunde dock maila värdet till mig om det var bråttom så efter ytterligare någon timme hade jag svaret. Min klinik hade sagt att det skulle ligga över 50 för konstaterad graviditet och mitt låg över 200, hurra! En viktig milstolpe passerad.

En annan lite mindre men nog så viktig milstolpe som passerades i veckan var när jag gick in på apoteket och köpte min första burk gravidvitaminer. Jag var äntligen ”kvalificerad” och får äntligen vara med i klubben.

Jag har för övrigt inte berättat för någon att jag är gravid än utom vårdpersonal. Det känns fortfarande overkligt och det är en rätt abstrakt tanke att det faktiskt växer en människa i min livmoder. Gissar på att det tar ett tag innan det sjunker in och att det inte känns som om det blivit något misstag och att jag inte alls är gravid. Jag ska strax berätta för min bästa vän som vet om hela min resa men min familj får vänta lite till. Antar dock att det beror på hur jag lyckas med smusslandet med alla piller, sprutor och vagitorier samt dölja magen som är full med blåmärken efter sprutorna för mamma nu under julen. Tror det blir svårt att komma undan med något annat än sanningen om hon kommer på mig men jag känner att det är för tidigt och för osäkert ännu för att berätta, jag väntar nog till andra trimestern. Jag väntar mig inget annat än glädje över min nyhet men om det inte går bra kommer jag att ha nog med min egen oro och sorg.

När jag öppnar gravidappen som jag också vågat installera så står det: Du är i vecka 5 (4+4), 11,8% av graviditeten har passerat och det är 247 dagar kvar. Det är lääänge det… Mycket kan hända men jag försöker hålla fast vid tanken på att för de flesta så går det bra och med mitt fina embryo så finns det ingen anledning att oroa sig så länge jag inte blöder och än så länge har det inte kommit en droppe blod. Bara att kämpa på med alla mediciner och hoppas att dagarna snart börjar rulla på lite fortare, just nu sniglar de sig fram 😊

Nä, nu är det dags att dra på jullistan på Spotify och hitta julstämningen innan jag är framme. God jul på er!

Annonser

Gravid

Jag fick min julklapp tidigt i år, jag är äntligen imagegravid! På något vis har jag haft på känn att det fungerade den här gången nästan från början. Redan något dygn efter insättningen satt jag på mitt hotellrum i St Petersburg och tyckte att de spänningar jag kände i livmodern var väldigt lika spänningarna jag brukar få efter Ovitrelle. Det har sedan fortsatt att spänna i livmodern med jämna mellanrum och under den här veckan har jag även stundtals märkt av ett lätt illamående, lite huvudvärk och på kvällarna en bitter smak i munnen. Det skrämde mig lite att jag ändå kände mig så pass säker på att det gått vägen den här gången så jag bestämde mig för att börja tjuvtesta för att hålla förväntningarna på rätt nivå.

Klinikens testdag och BIM är imorgon men jag gjorde mina första tester i torsdags och då var den billiga stickan blank men Hjärtats test visade en väldigt svag linje, knappt mer än en skugga. Inget klart besked alltså men den svaga linjen tydde ju ändå på att embryot fäst och att det fanns lite hcg i kroppen. I fredags var linjen på Hjärtats test något starkare och jag kunde med lite god vilja se en skugga på den billiga stickan. Igår slog jag på stort med tre olika tester, Hjärtats visade en svag men tydlig andra linje och det fick jag även på den billiga stickan och RFSUs sticka. Hcg tycks alltså stiga lite för var dag. Idag plockade jag fram Clearblue-testet som jag dragit mig lite för, antagligen för att det inte ger mig chansen att tolka linjerna själv utan lite småbrutalt bara meddelar gravid eller inte gravid. Redan efter 1,5 minut stod det gravid i fönstret och efter ytterligare en liten stund kom även 1-2 veckor fram och mitt embryo är på dag 14 så det stämmer bra. Linjen på billiga stickan var starkare idag också så än så länge verkar det löpa på som det ska.

Imorgon ska jag lämna blodprov för att mäta halten av hcg mer exakt och jag hoppas att det kommer vara tillräckligt högt. Om det är det så vill kliniken att jag gör ett ultraljud inom två veckor och det kan bli problem nu med alla julledigheter men det kanske går att skjuta på. Sedan ska jag även kolla hur mitt TSH ligger imorgon då det stigit och låg på gränsen när jag var i St Petersburg och med tanke på allt östrogen jag tar kan det ha stigit igen så att jag behöver öka på medicinen.

Imorgon går jag in i vecka 5 (4+0) och om allt går vägen så borde det komma en bebis i slutet av augusti. Det känns märkligt och spännande att få börja räkna veckor och tanken på att det växer ett barn i min livmoder är smått surrealistisk men även fantastisk. Det är en lång väg fram till målet och mycket kan hända men jag känner mig ändå konstigt nog ganska lugn, åtminstone än så länge… Det beror antagligen på informationen jag fick på kliniken. Så länge man följer deras plan och råd så lyckas de med att få 82% av alla kliniska graviditeter att resultera i barn, det är goda odds. Än så länge har jag inte kommit till stadiet klinisk graviditet, det är nog därför de vill att jag gör ett ultraljud så snabbt, men jag som gillar siffror kan lugna mig själv när tankarna irrar iväg åt fel håll för jag känner mig väldigt trygg med att jag fått ett toppembryo och får toppvård. Jag ska göra mitt bästa för att ta det här ett steg i taget och nästa steg är att få ett tillräckligt högt hcg-värde på blodprovet imorgon, efter det får jag börja tänka på ultraljudet som är steget efter. Det är en bra strategi men jag får se hur det går att hålla sig till den, det är svårt att inte låta fantasin få fritt spelrum och förflytta mig 9 månader fram i tiden.

Ruvare igen

Jag hade en fullspäckad dag igår. På morgonen var jag på kliniken för blodprov och de tappade ur mycket… När hon var på fjärde röret så sipprade det bara ut lite innan det helt upphörde så om jag inte vetat bättre hade man kunnat tro att det tog slut. Sedan tillbaka till hotellet för frukost och lite vila innan jag blev upplockad för min guidade stadsrundtur.

Klinikens chaufför var jättetrevlig och kunde massor om staden och dess historia och vi pratade även lite politik. Intressant att höra om Putins impopularitet av en ryss men även lite läskigt för med det utgångsläget kanske han hittar på något desperat. Rundturen varade mer än de utlovade två timmarna och sedan fastnade vi i trafiken så att jag kom försent till nästa anhalt, den allmänna läkarundersökningen på en annan vanlig klinik.

Läkaren var en liten barsk man med något militäriskt över sig, när han skulle tvätta händerna gick han rakryggat till handfatet och böjde i höften utan att kröka alls på ryggen innan han började gnugga händerna frenetiskt, för att inte tala om hur noga han torkade dem sedan. Jag var nervös där jag satt för utan den här mannens stämplade intyg på att jag var tillräckligt frisk för att bli gravid så skulle jag få åka hem utan embryo och han gillade inte att jag var sen dit. Han började med att gå igenom resultaten av vissa blodprover och jag hade friska njurar och lungor och allt vad det var. Sedan blev det fysisk undersökning och jag fick ta av mig och stå i bara BH upptill. Under alla år med behandlingar så har jag blivit så van vid gynundersökningar att jag tar av mig nertill och skrevar med benen utan att blinka, men när jag stod i bara BH med denna man någon decimeter ifrån mig medan han knackade och lyssnade på både fram- och baksida kände jag mig naken och utlämnad. Sedan blev det även blodtrycksmätning innan han ropade på sköterskan för att hon skulle ta ett EKG och nu skulle även BHn av. Jag har gjort EKG hemma en gång för några år sedan och det var inte likadant nu. Sköterskan fäste några sugkoppar i metall som var doppade i en kall vätska och sedan satte hon sig vid en maskin som skrev ut långa remsor med mina kurvor. Under tiden satt läkaren och hamrade hårdhänt och frenetiskt på tangentbordet och jag ville gärna veta vad han skrev. Till sist fick jag torka av mig och få på mig kläderna igen och sätta mig och vänta på att läkaren skrev klart. Långa minuters väntan var det. Äntligen vände han sig mot mig och talade om att det inte fanns något hinder för graviditet. Puh, vilken lättnad. Så fick jag med mig lite hälsoråd och en massa stämplade papper och lyckades efter viss förvirring och språkförbistring ta mig genom den elektroniska grinden och ut i friheten.

Senare på eftermiddagen skulle jag tillbaka till min klinik och träffa sköterskan för genomgång av mediciner framöver och plan B ifall jag får blödningar. Jag visste sedan tidigare att ÄD-graviditeter är skörare och att blödningar är vanligare men jag visste inte varför och det gick sköterskan mycket pedagogiskt igenom. Blir nog ett eget inlägg om det senare. Det var även lite mer mediciner jag behöver om jag får en blödning bl a progesteronsprutor med långa tjocka nålar som ska tas i övre halvan av skinkan, hoppas verkligen att jag slipper.

Idag började jag dagen med lite sightseeing innan det var dags för embryotransfer en stund efter lunch. Jag fick ett eget rum på klinken och för första gången speciella kläder. Eller tja, någon slags ärmlöst nattlinne och små tosor till fötterna, jag kände mig så snygg. Läkaren tittade in och berättade att mitt embryo hade klarat upptiningen och delade sig fint så hen mådde bra. Efter ytterligare en stund fick jag gå in i transferrummet som var lite nersläckt och de spelade musik. Hon började med att göra ett jättelångt VUL, hon höll nog på bortåt fem minuter innan hon sa att allt såg bra ut och att hon hittat en bra plats till embryot. Så var det dags för transfern och en kvinna från labbet kom in med mitt embryo och det märktes att de var väldigt noggranna för de gick två och hämtade embryot och var noga med att säga mitt namn. Själva transfern kände jag knappt och jag brukar tycka att det gör ont just när de ska in i livmodern, läkaren hade väldigt bra handlag. Så fick jag se en liten vit fläck i min livmoder på en skärm och där skulle mitt embryo ha en bra plats att fästa på. Jag fick inte se själva embryot innan transfern den här gången men kliniken har mailat en bild på det till mig. Tyvärr kan jag inte öppna det formatet på telefonen eller plattan så jag har inte sett den än men snacka om tidig bebisbild 🙂

Så var allt klart och jag knallade iväg från kliniken mot vinterpalatset/Eremitaget. Läkaren hade sagt att en långsam promenad var bra för att hålla igång blodcirkulationen så länge jag inte ansträngde mig och blev trött. Perfekt att strosa runt ett par timmar i ett överdådigt palats och titta på lyx och konst tänkte jag. Då mitt embryo höll på att kläckas vid upptiningen är det inte omöjligt att det fäste redan under eftermiddagen. När jag gick omkring i de stora salarna och korridorerna så kände jag faktiskt något i livmodern och kanske var det embryot som fäste även om det lika gärna kan vara lite kramp efter vätskan som sprutades in ihop med embryot.

Det går fort när man får en blastis och redan om 10 dagar är det dags för blodprov för att se hur det gått. Smygtestar jag hemma så borde jag kunna veta ganska säkert redan någon dag innan.

På plats

Efter en tidig morgon och två flighter så landade jag i eftermiddags i St Petersburg. När planet började accelerera för att lyfta från Göteborg dök tanken upp att kanske blir detta mitt livs viktigaste resa, något som förändrar hela mitt liv, och jag blev lite tagen av stunden. Nästa tanke som dök upp var ”åh nej jag glömde tops” och så var magin bruten 🙂

På flygplatsen väntade klinikens chaufför med en lapp med mitt namn på och så bar det av raka vägen till hotellet. Jag fick en dryg timme att ta igen mig innan det var dags att leta rätt på kliniken so ligger drygt ett kvarter från hotellet för att träffa läkaren. I slutet av förra veckan strulade det till sig med kliniken (jag kommer inte att gå in på vad som hände nu dock) så sedan dess har jag känt mig både stressad och osäker på hur det ska gå. Därför var jag nervös innan mötet idag men det gick jättebra. Vi började med ett VUL och hon tyckte att min slemhinna såg bra ut. Sedan satte vi oss och pratade och vi började med att prata igenom vad som hänt och jag hade på känn innan att det var den mänskliga faktorn som hade strulat till det och hon mer eller mindre bekräftade det. Även om det är surt att jag blev drabbad så bör ingen annan bli drabbad i framtiden och det känns bra. 

Sedan kom vi in på den riktigt intressanta delen, mitt embryo. Hon berättade att äggdonatorn har donerat förr och brukar ha väldigt bra kvalitet på äggen. Mitt embryo är klassat som ”superior quality blastocyst” och blev fryst precis när det började kläckas vilket var ett av de bästa stadierna att få det insatt. Detta ihop med den bra donatorn och min fina slemhinna ska ge mig väldigt goda chanser till en graviditet. Efter mötet känns allt bra igen och det är kul att äntligen vara här. 

Imorgon är det fullt schema med blod- och cellprov på morgonen, vid lunch är det dags för min privata rundtur av St Petersburg med klinikens chaufför (det ingår i paketet), sedan allmän hälsoundersökning för att få det obligatoriska intyget på att min kropp klarar en graviditet och till sist ett möte med sköterskan för att gå igenom mediciner och livsstilsråd. Efter det är det kväll och uppladdning inför fredag och planerad återföring.