V.12: När börjar det synas?

Sista dagen i v. 12 idag och därmed sista dagen med mediciner. Det här är en dag jag har varit väldigt nervös för, för tänk om jag med medicinerna har upprätthållit en graviditet som avstannat och det plötsligt blir ett missfall när jag slutar att tillföra östrogen och progesteron? Efter min större blödning straxt efter nyår så fortsatte det att komma ut svart-bruna Crinoneklumpar. I början tänkte jag att det kanske satt en större Crinoneklump där uppe som blev färgad vid blödningen och att det sedan lossnade småklumpar undan för undan. När veckorna gick och klumparna fortsatte komma så förstod jag någonstans att det nog inte bara kunde vara från den blödningen men jag ville inte riktigt tänka den tanken hela vägen och det kom aldrig något rött. Så passerade v. 9 då moderkakan ska börja producera hormoner och under v. 10 började klumparna avta och nu har de upphört helt. Jag hoppas att det beror på att moderkakan nu producerar alla de hormoner som min graviditet behöver och att mitt lilla läckage därför har slutat. Om nu graviditeten avstannat så borde jag inte heller ha en fungerande moderkaka och då borde snarare blödningen ha ökat de senaste veckorna när jag trappat ner östrogenet. Pga detta så känner jag mig lugnare inför att helt sluta med östrogenet och gå ner till hälften av Progesteronet. Det ska ändå bli skönt att få träffa läkaren på mödravården på onsdag och sedan göra KUB för att få bekräftat att det lever en liten krabat där inne.

Under veckan som gått har jag kunnat konstatera att illamåendet har avtagit. Tyvärr ersattes det av en duktig halsbränna istället. Det är värst på kvällarna och då har jag också väldigt svårt att äta för jag känner väldig avsmak för det mesta i matväg. Det jag hittat som tar udden av eländet är lakrits, redan efter ett par bitar känner jag mig nästan normal och kan peta i mig lite middag. Då jag vet att det finns restriktioner kring lakrits när man är gravid så googlade jag såklart på detta och hittade något jag inte ville se. I slutet av januari kom det nya forskningsresultat från Finland där man kommit fram till att ett ämne i lakrits kunde öppna en spärr i moderkakan så att stress överförs till fostret och det kan påverka barnets hjärna och leda till lägre IQ och koncentrationssvårigheter längre fram. Man var ännu inte helt säker på om det även var andra faktorer som påverkat resultatet men för säkerhets skull så skulle man sänka rekommendationerna för lakrits rejält i Finland och forskarna menade att lite lakrits någon gång var ok men inte mer. I Sverige ligger den gamla rekommendationen på 50g/dag kvar och det är för att lakrits kan få blodtrycket att stiga. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till den finska forskningen än, har svårt för att de sänkte rekommendationen ”för säkerhet skull”. För varje lakritsbit jag nu stoppar i munnen får jag dock småångest och dåligt samvete men samtidigt vet jag inte hur jag ska klara mig utan när kroppen så tydligt vill ha just lakrits. Här är en länk till en artikel om den finska forskningen Ny rekommendation: Gravida bör undvika lakrits.

Ibland känner jag att det blir sådan moralpanik och pekpinnar kring gravida kvinnor och vad vi stoppar i munnen och våra kroppar. Trots att jag är samma vuxna och välutbildade kvinna som innan så känns det som om både texter riktade till gravida och den barnmorska som höll informationsföredraget ibland pratar ner till en. Det är som om jag nu bara är ett kärl för barnet och inte längre har förmågan till ett intelligent resonemang kring fakta. Incidenten på infoföredraget var när BM pratade om att alkohol är förbjudet och jag dristade mig till att fråga exakt var gränsen går för alkoholfritt, är det exempelvis ok att dricka en cider med 0,2% och hon nästan skriker att noll är noll. Det innebär isf att de flesta drycker det står alkoholfri på är förbjudna då de kan innehålla upp till 0,5%, en lättöl innehåller 2,25% som jämförelse. Med min vetenskapliga bakgrund har jag väldigt svårt att tro att en cider med 0,2% alls kommer påverka alkoholhalten i mitt blod och därmed påverka barnet. Jag frågade även BM vid inskrivningen och hon sa att någon cider någon gång var nog ingen fara. Jag dricker inte öl och cider i vanliga fall främst för att bli påverkad utan för att jag tycker att det är gott så därför skulle jag även under graviditeten ibland vilja dricka någon av de alkoholfria varianterna och jag tror knappast att jag är ensam om det men varför finns det då så lite information kring detta? Det jag hittade var någon gravidtidning som testat olika alkoholfria ölsorter.

Annars funderar jag mycket nu kring när det kommer börja synas och när jag ska berätta och för vem. Jag har inte gått upp mer än straxt över ett kilo sedan insättningen men jag fick gå upp en byxstorlek redan i julas och nu är det nog dags för en till. När jag läser om magars tillväxt så ska det enligt mina appar inte synas än på några veckor men jag kan konstatera att det redan putar ut. Livmodern har visserligen inte blivit så stor än, antagligen är den på gränsen att titta upp ur bäckenet nu men den pressar ju tarmarna uppåt så det är väl de som har börjat puta. Jag hittade en animation på hur barnet och magen växer, Se barnet och magen växa, och enligt den så är det inte så konstigt att jag kan se och känna att magen redan börjar bli större. Frågan är väl när jag börjar se gravid ut, nu ser det nog bara ut som att jag gått upp lite i vikt och då jag viktpendlat tidigare så är ju inte det något som bör väcka frågor. Till saken hör att vissa på min arbetsplats gillar att analysera och spekulera kring andra kvinnors magar och jag vill helst inte bli spekulerad om. Som singel har jag nog dock en fördel där då en graviditet kanske inte är det första folk tänker på vid en växande mage. Jag känner också att jag vill berätta för min chef på konsultfirman och min beställande chef ute på uppdraget först. Särskilt viktigt känns det att den beställande chefen får veta det från mig och inte hör ett rykte i korridoren då han blev min chef vid årsskiftet och vi fortfarande håller på att lära känna varandra.

Jag slits mellan att jag både vill berätta nu och att jag inte riktigt vågar. Nu när vecka 12 lider mot sitt slut är den största missfallsrisken över och graviditeten är en så stor del av livet nu att det vore skönt att berätta, särskilt för de man träffar varje dag som nära kollegor. Sedan finns fortfarande den där rädslan kvar, det jag lärt mig av mitt långa kämpande är ju att det inte går bra för mig och det är svårt att skaka av sig. Nu är det snart dags för KUB och om det går bra blir jag nog lite lugnare. Sedan hade jag gärna fått klara av RUL också innan jag berättar men innan dess lär det synas. Jag får väl ta en vecka i taget nu och känna efter och se hur magen växer.

Här är ett par bilder jag hittade som jag tycker visar livmoderns tillväxt på ett tydligt sätt.

Annonser

5 thoughts on “V.12: När börjar det synas?

  1. Jag hoppas verkligen att detta går hela vägen. Och det verkar ju bra än så länge 😊
    Jag snaskade lite lakrits men såg till att hålla mig under 30gram. Men hade lite ångest när jag åt det pga risker. Nu fick jag ändå högt blodtryck utan lakrits i den senare delen av graviditeten. En annan historia.
    Men när börjar det synas? Bra fråga! I vecka 9-13 så kändes det i livmodern svullet, men det var mest tarmrörelserna och gasighet 😳 Åt vilket håll lutar din livmoder? Min lutar bakåt (har jag iaf för mig en gynekolog sa), och då syns det senare. Sedan är jag inte heller smal utan lite mullig i kroppen. Sååå i vecka 24 syntes det. I vecka 16 berättade jag för min gruppchef. Och i vecka 18 berättade jag för min chef på konsultuppdraget, och i vecka 19 efter RUL:et för kollegorna på mitt uppdrag.
    Min kollega som blev gravid ungefär samtidigt är smal och har en framåtlutad livmoder såg man redan magen i vecka 15.
    Så olika!
    All lycka till dig och bönan i magen 💕🙏 Hoppas KUB går bra!

    Gilla

  2. Jag slutade försöka dölja det efter Rul men det var inte uppenbart förrän kanske v 22/23, sen tog det fart snabbt. Rätt länge såg jag bara lite småfet ut, det tog tid innan det blev en fast kula.

    Gilla

    • Det är nog det där med att bara se småfet ut som jag har svårt för… Jag har gått så mycket både upp och ner i vikt under åren att jag nu gärna vill att folk ska veta att magen växer av en god anledning 🙂 Jag får helt enkelt väga fåfängan mot rädslan att outa mig för tidigt.

      Gilla

  3. Jag resonerade väldigt likt Madde. Äter lite lakrits, även druckit någon 0,5% cider.
    Mamma och några kompisar visste om mina försök, ytterligare någon fick reda på det efter första ul v7.
    Chefen och närmsta kollegan fick info efter kub ca v14. Då berättade jag även för släkt och nära vänner. Jag var noga med turordningen för med vissa ville jag av olika anledningar försäkra mig om att de fick info från mig och ingen annan bla kompisar som inte kunnat få egna barn.
    Efter ul v19 berättade jag på jobbet. Då syntes det att jag blivit rundare men inte tydligt gravid. Tydligt var det nog först runt v25 men lite beroende på vad jag har för kläder. (Även jag har bakåtlutad livmoder)
    Ang symptom etc kom jag lindrigt undan med bara enstaka dagar med illamående. Däremot foglossning sen v12 vilket gör att jag inte kan gå promenader och har svårt för att lyfta saker & gå i trappor etc. Den förlamande tröttheten gick över runt v15.
    Håller tummarna att allt ser bra ut hos läkaren och på KUB. Tack för dina inlägg!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s