Idag är det testdag och båda testerna jag tog var lika negativa. Inte en tår har fällts idag för jag visste ju redan, det tog ju slut redan i torsdags. Kanske kommer tårarna igen senare. Kliniken vill att man tar ett blodprov på testdagen men eftersom jag är så säker på att jag inte är gravid så orkar jag inte krångla med att få till ett blodprov innan jag ska göra första dagen på jobbet efter semestern imorgon. Det var ett fasligt krånglande sist när de på vårdcentralen hade skrivit ett annat hormon än hcg i sina papper och det var rena turen att labbet i Stockholm (ja de skickar verkligen sina prover dit från Göteborg så att allt tar en dag extra) hade sparat provet och hade tillräckligt kvar för att kolla hcg också.
Allt är bortstädat ur badrummet, mediciner jag kan ha nytta av i framtiden är undanstoppade och alla test är kastade och utburna till sopstationen. Bara kvar att maila kliniken och meddela. Ska bli skönt när jag börjar blöda för det är först då det är över på riktigt. Tron om att embryot faktiskt fäste den här gången och växte i min kropp under några dagar har gjort det jobbigare att vänta på slutet. Sedan är det bara att vänta på att vallningarna och humörsvängningarna startar och sedan går över, jag brukar råka ut för dem betydligt mer efter en behandling än under nedreglering och stimulering fram till att hormonnivåerna har normaliserats igen i kroppen efter all manipulation.
Voj elände! Mina djupaste sympatier!
GillaGillad av 1 person
Nya tag! Det kommer att gå. Skall bli intressant att följa fortsättningen. Hoppet är inte ute. Jag tänker på den här personen http://www.dailymail.co.uk/health/article-3566081/Nurse-left-infertile-27-daughter-dreamed-stress-horrific-cycling-accident-kick-started-hormones-again.html . Om man blir gravid med ett donatorägg kanske kroppen kickstartar igen. Who knows.
GillaGilla
Jag undrar över det där med assisted harchning som du nämnde förut. Gjorde dom det?
GillaGilla
Minns så väl den känslan när det verkligen var negativt på td. Efter vårt sista egna försök nr 8 i ordningen kände jag mig bara tom inombords och grät inte mycket för jag hade fått minus under så många år. Värsta känslan någonsin. Tänker på dig gumman och ge inte upp för du kommer att bli mamma!!!! Kram på dig gumman
GillaGillad av 1 person
Tom är en bra beskrivning… Känslorna hann ikapp lite framåt kvällen dock.
GillaGilla
Fan också. Riktigt tråkigt att det inte funkade 🙁
GillaGillad av 1 person
Nej. Kram
GillaGillad av 1 person